Jan Stenbeck Död
Jan Stenbeck Död:- Efter att genom omfattande investeringsprojekt upptäckt att Kinnevik hade problem med att skaffa råd med lämplig erfarenhet för upphandlingar av det här slaget, utvecklade Stenbeck PIR – Procure It Right – 2001. Detta var ett svar på det problem som Kinnevik stod inför. PIR är bara ett exempel på de många olika typer av aktörer som är verksamma i denna bransch.

Efter att Jan Stenbeck dog gavs hans företagsgrupp till dottern Cristina. Överlåtelsen slutfördes dock först i januari 2006, mer än ett år efter att han dog. Detta var månaden då tronföljden avslutades.
Köpet av Sveriges första båt skedde 2001 och den drevs av Jan Stenbeck, som var drivkraften bakom Victory Challenges America’s Cup-seglingssatsning 2000. Stenbeck dog före America’s Cup 2003, som pågick samtidigt som Victory Challenge byggdes fortfarande.
I september 2010 fick torget som tidigare hette Torsnastorget i Kista namnet Jan Stenbecks torg som ett erkännande för de insatser som Jan Stenbeck gjort till Sveriges telekomindustri.
1976 gifte han sig med Merrill McLeod, dotter till redaktören Robert McLeod och Caroly (född Waring), i ett bröllop som ägde rum i racerhuset i Toronto. Merrills föräldrar är Robert McLeod och Caroly.
Merrill McLeods födelseår var 1944 och han gick bort 2006.
De välsignades med fyra barn: Cristina Stenbeck, Hugo Stenbeck, Sophie Stenbeck och Max Stenbeck. Felix Granander, som föddes 1997 utanför äktenskap, är också pappa till Felix Granander.Vid tidpunkten för Jans bortgång hade hon och Merrill Stenbeck redan påbörjat skilsmässaprocessen efter att ha separerat innan Jans bortgång. De senare åren av Stenbecks liv tillbringades i Storhertigdömet Luxemburg.
1977 köpte han ett amerikanskt företag som hette Miltope. Miltope var en leverantör av skrivare och bandenheter till den amerikanska militären. Så här lärde han sig om mobiltelefoni: han köpte en telefon som kunde användas var som helst.
Miltope kunde slå konkurrenterna och förvärva den första licensen i USA för sin mobiltelefonforskning. År 1979 markerade början på Millicom, som grundades av Stenbeck efter företagets ekonomiska framgång.
I början av 1980-talet var Catco AB skyldig Suomen Trikkoo Oy AB, byrån som ansvarade för att utveckla varumärket Finnwear, cirka 3,5 miljoner svenska kronor (SEK) i leverantörsåtaganden.
1982, för att komma ur de svåra förhållandena och lägga ner sitt textilföretag, använde Stenbeck en metod som kallas uppköpstransaktion för att överföra alla Catcos tillgångar, med undantag av företagets bolagsordning och bolagsnummer, till Suomen Trikkoo Oy AB.

Efter en omstridd arvsstrid med sina fastrar, Margaretha af Ugglas och Elisabeth Silfverstolpe, tog Jan Stenbeck 1983 över Investment AB Kinnevik och Invik och efterträdde sin far som ägare till bolagen. Sedan dess har verksamheten gått från att arbeta med papper och stål till att istället bli ett medie- och teknikkonglomerat.
Han kunde se nya affärsmöjligheter som har öppnats på grund av förändringar i ekonomin och tekniken.Jan Stenbeck var grundare av ett antal företag, däribland Comvik (senare Comviq), Metro, Radio Rix och Strix Television, Tele2 och TV3, TV-Shop och kanal 1000.
Stenbeck ansvarade även för Radio Rix och Strix Television.1981 gav regeringen Comvik befogenhet att automatiskt koppla sina kunders samtal till det fasta nätet. Detta var ett viktigt första steg i processen.
Detta tillstånd vägrades Stenbeck av Televerket och Ericsson, två företag som hade ett tätt samarbete med varandra. Innovativa idéer i ett försök att öka antalet telefoner som säljs och utöka marknaden för sina produkter.
1993, när företaget först började belöna butiker för abonnemangsförsäljning, var effekten ett betydande prisfall på mobiltelefoner. 1997 gjordes även kontantkort först tillgängliga.Under sin livstid var han grundare av fem börsnoterade företag, inklusive Tele2, MTG, Millicom, Metro och Transcom.
Dagen efter hans död upplevde alla priser ett hastigt fall i handeln.MTG, Viasat Sport och TV 1000 är några av de medieföretag som ingår i den nuvarande koncernen, som även omfattar Tele2 och Metro International, som ger ut gratistidningar över hela Europa och Asien.
Som ett direkt resultat av Stenbecks arbete har Sverige framstått som en av de mest avancerade nationerna inom mobilteknikområdet. Hundra år efter Henrik Tore Cedergren fick han samma uppdrag: att förverkliga löftet om den nya tekniken framför de flesta andra och att utveckla företag som bidrog till den snabba spridningen av telefonen.

Det var inte förrän på 1980-talet som branschexperter började en förutse den explosiva expansionen av mobiltelefoner, och varken Sverige eller andra nationers telekomjättar var mer entusiastiska på den tiden.
1977 blev Jan Hugo Robert Arne Stenbeck huvudägare av Investment AB Kinnevik i Sverige, vilket gjorde det möjligt för honom att ta företaget till nya höjder. Han var framgångsrik i affärer; en pionjär inom mediebranschen; en sjöman; och en investerare.
I slutet av 1900-talet var Stenbeck en av de mest framgångsrika affärsmännen i Sverige. Han var också grundare av Stenbeckgruppen. Trots att han är född och uppvuxen i Stockholm har han tillbringat större delen av sitt liv i USA sedan 1970-talet.Hugo och Martha Stenbeck fick tre barn när Hugo och Martha Stenbeck förde sin förstfödde son, Jan, till världen. Både Hugo och Martha Stenbeck hade båda en Phil. B.Sc.
När Stenbeck tog examen som jurist från Uppsala universitet 1970 och en MBA från Harvard Business School i USA samma år hade han redan åstadkommit en hel del.Mellan åren 1970 och 1976 var han anställd som investeringsbankman på Morgan Stanley & Co., Inc. Innan han grundade sitt eget mobiltelefonföretag, Millicom, 1978, arbetade han där.
Stenbeck började sin affärskarriär medan han fortfarande var student i Uppsala på 1960-talet genom att sälja skoltröjor inspirerade av den amerikanska stilen genom sitt företag Catco AB. Hans verksamhet expanderade snabbt till att bli Sveriges största tillverkare av skolskjortor.Jan Stenbeck ansträngde sig mycket för att få rätt för ett privatägt mobilnät att konkurrera på lika villkor med Televerket, som ägs av staten.